Det värker
Jag ligger i mattes knä blottad och avslappnad i min favoritställning.
Anade aldrig vad som skulle hända morronen efter......
Vaknade upp på en konstigt ställe med en fruktansvärd baksmälla.
Törstig, frusen och med en intensiv smärta i grenen.
Försökte lokalisera mig, men nånting satt i vägen för mitt huvud.
Okända människor i gröna kläder pratade med mig men de var hemskt snälla
och gosade med mig så jag kände mig ändå trygg.
De bar mig till ett rum där matte stod och tog emot mig.
Hon bar ut mig till bilen, som jag egentligen inte gillar att åka i, men jag orkade inte protestera.
Väl hemma bäddade matte ner mig i min säng.
Jag mådde verkligen inget vidare.
Jag sov hela kvällen.
Matte tog upp mig och matade mig med salami- och ost mackor.
Det gav mig lite energi så jag kunde ta en promenad ute på gården.
Mötte ingen av polarna, tack o lov, för så här kan jag ju inte visa mig!
I dag mår jag lite bättre.
Matte gav mig ett härligt piller så nu gör det inte lika ont längre.
Lillhusse kom och gav mig en puss och det behövde jag för nu mår jag mycket bättre.
De tog av mig kragen i kväll om jag lovade att inte slicka på såret.
Än så länge har jag hållit det.
Men alltså, jag lovar att nånting fattas mig för jag ser annorlunda ut.
Nästan som en tik?!
Ja du Molle.... Livet är hårt ibland.. Men du ska se att det mesta går över om ett tag och du kommer känna dig nästan som vanligt.. Men bara nästan... Be matte köpa dig en skär gris så kan de snacka om manlighet sedan! DET är manligt... ;o)
Men Molle, min kära polare!!
Var det din tur nu, att bli av med kulorna :)
Jag har det där gjort sen några år tillbaks, och jag lovar att det är rätt skönt att slippa jaga tjejhundar och för mig tjejkissar :)dagarna i ända.
Vi kanske borde träffas nångång och nosa lite på varann :))
Hälsa din matte från min.
Tussen!!!
Hur är det med dig Molle?
